hänsyn tack.
Jag försöker verkligen göra MITT bästa för att inte göra någon illa med mina konstiga uttalande; och om jag ändå lyckas med detta så är det min del av mitt mänskliga liv- Eller?
Även de som en gång stod närmast kan spy ut kommentarer så att tankarna börjar yra som sågspån i huvudet på mig. Tänker folket innan de uttalar sig? Kan de inte komma på en annan ursäkt och säga den, istället för att direkt uttala sig med sanningen? För att sanningen kan rent utsagt suga jäkligt rejält ibland.
Den senaste gången jag fick en sådan kommentar var fasen för mindre än ett dygn sedan. Den kommentaren handlar egentligen inte om MIN personlighet, men den var riktad mot mitt PERSONLIGA liv som jag önskar att fler kunde acceptera.
Tyvärr så är jag ingen sådan person som säger vad jag tycker rakt ut. Jag samlar det inom mig. Försöker hitta positiva saker i det som folket säger. Men ibland är det svårt att hitta något bra med vissa kommentarer. Snälla, tänk lite. Det här absolut inte den första gången jag "drabbades".
Ha lite respekt innan DU säger för mycket.
Symbolspråk som vanligt.
Varför har jag inte modet som behövs till detta jäkliga problem? Hela mitt liv skulle just för tillfället lättas upp så fruktansvärt mycket om jag vågade göra en sak. Men jag vågar inte. Inte en liten, liten fjuttig sak. En sak som man för övrigt gör varje dag, fast med några fingertryckningars skillnad. En skillnad som är inom en 5 cm2 liten del av detta stora sketna liv. Jag tycker för övrigt synd om alla med samma förbaskade problem och som inte har personer att prata ut med. Jag tycker faktiskt jäkligt synd om er stackare. Inte för att jag har skrivit mitt problem i klarspråk, men ni som känner er likadana kanske känner igen något i mina senaste inlägg. Något som sagt.
humöret
Plötsligt är det någon som ser en. Precis i det läget då man verkligen är i sitt naturliga jag. Tankarna flyger runt. Allt blir förvirrande. "hände det som just hände?".
Något har hänt och det har fått mig att tänka ännu mer än vanligt. Just för sekunden är hela jag nere i någon sorts ful grop, som vill få mig att tro det där dåliga är sant, som jag förstått att inte stämmer över huvudtaget. Jag behöver ingen psykolog för att förstå vad som är fel och vad som gör det till vad det blir ibland.
Mobilen är i min närhet dygnet runt och för varje dag utan det där speciella pipet, blir dagarna bara tyngre och tyngre. Men ibland händer det. "pip". Det är i sådana stunder humöret ändras. "bara sådär".
Hoppas till stor del att Du aldrig läser detta.
. . .tack.
Jag har kommit närmare vissa personer och det är jag så fruktansvärt glad över. Jag har vetat vilka vissa av dessa är i evigheter, men vissa är helt... "Nya". Och ändå så är jag så tacksam för alla som har gjort mitt lov till det bästa. Alla på olika sätt, men ändå lika betydelsefullt. tack.
Nej, jag tänker inte ge något låtexempel idag. Det håller jag för mig själv.
Sommarlov.
En vecka i Österrike, en vecka döendes hemma och på stränder och nu, snart en veckas sommarjobb i staden. En veckas arbete räcker gott och väl, för huvudet mitt är redan så gott som avlidet.
Men men... 6 veckor efter denna kan ju inte gå så sakta...? Om man lyckas komma på något riktigt roligt varje dag, går tiden bara förbi. Det kanske är bättre att ligga kvar i sängen och bara... dö? Nä, jag vet inte rent utsagt.
"saken"
Huvudet sprängs snart av allt jag bara vill säga rakt ut, men jag vet fortfarande inte om jag vill säga det. På svenska: Beslutsångest.
De flesta ungdomarna har nog bara en tanke just vid den här tiden av året: sommarlov! Nej tack, jag hoppar faktiskt det gärna just nu. jag trivs i skolan. Mitt liv kommer sakna det där. Eller, den där "saken".
Banan är gott. Meningslöst. (?)
Lax i Solen
Den här helgen har det hänt mycket fastän att det känns som jag bara har suttit i en stol och solat. Inget speciellt intressant. Jag har städat bilen, provkört min storebrors MC(!), knäppt med fingrarna, varit med Lisen, checkat tv, hjälpt till med jobb hemma som att släpa ris, bygga på "Villa Villekulla" och duka bordet.
Jag fattar inte hur tur man kan ha. Lisen och jag ska jobba precis samma veckor i sommar. Vi ska också till England i Augusti och Österrike precis efter skolavslutningen. *smile*. Detta kommer bli en toppensommar. Men den kunde vara bättre. Får man säga det i detta läge? Njaa, men jag gör det ändå. *suck*. Säger bara det.
Jag?
För dig som läser min BDB, finns det inte någon mening med att kolla på detta inlägg.
Jag fick för mig att jag skulle skriva lite och vips blev det en Låttext...
Your soul is kept by outdoor,
yes I mean what I say
I hope you do the winter
but it´s long way to wait
When the soul needs some aid.
Is it not too hard to lie there?
I want you feel safe
is it not to fare to be here
when I sing
I think you have the reason
to gasp the air for a help
to be
You came the summer nineteen-hundred-ninety-something
the children like you more than I think is okay
When the soul needs some a~id.
When the soul needs some aid
(chorusx2)
To be
Den handlar om en sak. Som jag tänkte på idag :)
[hjärta]
Tyvärr existerar han inte riktigt. Eller, om man kan blanda ihop tre olika kroppar/själar här ute i världen...DÅ existerar han.
alarm 09.10 den 13 april
På tal om kompisar, så kom jag precis hem från en träff med alla de som jag umgicks med i min högstadieklass. Riktigt kul att träffas en gång ibland, så att man inte glömmer av varandra ;)
Nä, nu har jag bestämt mig. Det blir klockringning imorgon. Jag ställer den på 09.10. Tack för visat intresse :)
Panik? Nej, inte än...
Härligt att tänka tillbaka i tiden och se att man faktiskt lyckats ändra lite på sitt utseende. Ännu härligare att höra att man också förbättrats på vissa saker...
Livet går bara snabbare och snabbare hela tiden och mer och mer saker händer som man fortfarande inte riktigt har fattat att kan hända. Detta inlägg blir inte längre än så här. Jag tycker jag fick med det jag ville. Tack för mig.
Allt blev 1000ggr större än beräknat..
Efter all denna KIM-hysteri hade jag tänkt att försöka korta av det lite. För nu kan det knappast bli större än det är.
Den senaste veckan har varit maffig. Eller vad säger man? Stoor!!
-Kim såg Lisen och min Musikvideo
-Kim ringde till madeinswedens webbredaktör och tipsar om att de kanske ska skriva om det på hemsidan?
-Kim kände igen oss när vi träffade honom i Oskarshamn
-Kim gör reklam på sin bilddagbok (kimfransson@bdb)
-Webbredaktören mailar och bestämmer en intervju på telefon
Musikvideon har nu publicerats på www.madeinsweden.se tillsammans med den lilla intervju som Lisen och jag var med i. Videon var från början tänkt som en rolig grej, men det blev som sagt lite större.... Tänk om man visste allt detta innan. Då skulle vi nog ha gjort den liite noggrannare.,. ;D
TOPPENDAG!
För att fatta detta inlägg måste du se detta klipp:
Och nu till alla saker.
- Kim signerade på Flanaden i Oskarshamn idag. Det var något pinsamt lite folk där, och de som var där var runt tolv bast kan jag gissa. Och så var jag och Lisen där också, Självklart ;). Under den enda låten Kim spelade, kollade han ut lite över publiken som man brukar göra vid spelningar. Plötsligt när han kollar mot Lisen, nickar han till och börjar le. Lisen verkar inte reagera riktigt först, men jag får bara en tanke i huvudet: Han har sett videon. Eller?
- När vi ställer oss i den 5 meter låånga kön för att få snacka lite med honom, diskuterar vi med varandra om han verkligen nickade till Lisen. Eller det kanske var inbillning? :P
- Väl framme i kön (tog minst 10 minuter ;P) Får vi klart för oss att han har sett den:
Kim: Det är ju ni ju! Jag har sett er musikvideo och den är ju grym!
VI: Wie du har sett den alltså? :D
Kim: jag har sett den flera gånger!! Vem är det som har en likadan gitarr som jag?
Lisen: det är jag!!
Lisa: Det var typ jag som frågade om din Epiphone va bra på din blogg en gång, för att *min kompis* funderade på en sån!
Kim: JA just det ja!
Lisen. Och så fick jag den i födelsedagspresent!
Lisa: Och den är jue asbra! *kommer på att det är Lisen som kanske skulle säga det, och blir lite tyst*
Lisen: *håller med*
Kim: asså du (lisen) har en underbar attityd när du spelar! :D
Lisen: haha nee jag såg jue skittjurig ut!
Kim: haha nee du bara värsta: *försöker visa*
Kim: men nu vill jag ju skriva något speciellt på era *omslag*!
VI: hahahaa!
Kim: men har ni något bandnamn?
Lisa: haha nee xD Jag heter Lisa, det blir bra :)
Kim * skriver till Lisa /Kiimm och på lisens ockaså*
Vi går iväg och jag går fram sen och tar ett kort ;)
Efter denna hysteri var min adrenalin uppe på topp. Inte nog med det, sjöng gospelkören någon låt på Oskarsgalan, där varken Lisen eller jag fick vara med på sedan (oskarsgalan alltså), för man måste ju vara ARTON :(
När jag sedan kom hem från allt detta, med en McChicken direkt från McDonalds, för att sörja att jag inte kunde se Kim (eller kan se, vet inte vilken tid han spelar..), sätter jag mig vid datorn.Hotmail.com blir igenomkollat och jag har fått två mejl om att vi har fått kommentarer på videon. Sedan ser jag ett mejl i skräpposten och blir nyfiken. Konstigt nog står det från www.Madeinsweden.se och jag blir riktigt nyfiken och öppnar:
Hej Lisa!
Jag jobbar som webbredaktör för madeinsweden.se och jag såg att ni gjort en egen musikvideo till Three floors down, vad kul! Skulle jag kunna få snacka med dig/er lite om den och lägga ut en liten intervju om det på madeinsweden.se? Skicka gärna ditt mobilnummer så kan jag ringa upp och förklara lite mer.
hälsar
Matilda Ekström, webbredaktör Made in Sweden.
ojoj! Vi kommer fasen bli kända!! Nu kan dagen bara inte bli bättre! :D
/en överlycklig Lisa som hälsar till Lisen att vi e bäst!
Vissa ämnen ... och Kim ;)
Trumlektionen jag ska ha 20 minuter varje vecka blir ALLTID inställd och då överdriver jag inte -.-. Det är altid något annat på tisdagseftermiddagen; jag räknade ut att det bara är fyra lektioner kvar för mig om ingen mer blir inställd. Egentligen ska det vara nio kvar.
Därför har jag klassat den lektionen som helt meningslös. Ändå så ska man få betyg i ämnet, vilken menas att jag kommer få betyg på en kurs jag egentligen inte har gått, *ångest*. Men den lektionen är ändå bara seg och jag klagar inte; blir bara på dåligt humör eftersom jag kommer hem snabbare om jag skulle få reda på att lektionen är inställd i förväg... Vilket inte händer så ofta...
Nu till annat. Kim (Made in sweden) kommer till Min hemstad Oskarshamn på fredag och jag kommer inte in på spelningen på kvällen. Det enda jag lyckas få se av honom är en signering på Flanaden(!). Stackarn....
Jag citerar mejlet jag fick som svar av projektledaren för Oskarsgalan:
"Hej Lisa,
Nu har jag tråkiga nyheter till dig.
Tyvärr så har polisen gett tillstånd med förutsättning att inga är under 18 år.
Så tyvärr, tyvärr så kommer vi inte kunna släppa in dig på Hotell ett eller FORUM för att se Kim.
Däremot så kan du ju träffa dem på Flanaden på dagen,,,och går allt som vi har planerat så kör de en akustisk variant på stan.
Ber om ursäkt Lisa och hoppas att du inte är alltför besviken!
Med vänliga hälsningar,
Sofie Gunnarsson
Projektledare Attraktiva Oskarshamnoch Oskarsgalan 2009"
Nää, jag är absolut inte besviken..