Symbolspråk som vanligt.
Söndag kväll och en desperat längtan till något. Något som jag för övrigt töntar mig med att kalla för fairytale på msn. Du är en tönt Lisa. En riktigt desperat tönt till och med.
Varför har jag inte modet som behövs till detta jäkliga problem? Hela mitt liv skulle just för tillfället lättas upp så fruktansvärt mycket om jag vågade göra en sak. Men jag vågar inte. Inte en liten, liten fjuttig sak. En sak som man för övrigt gör varje dag, fast med några fingertryckningars skillnad. En skillnad som är inom en 5 cm2 liten del av detta stora sketna liv. Jag tycker för övrigt synd om alla med samma förbaskade problem och som inte har personer att prata ut med. Jag tycker faktiskt jäkligt synd om er stackare. Inte för att jag har skrivit mitt problem i klarspråk, men ni som känner er likadana kanske känner igen något i mina senaste inlägg. Något som sagt.
Varför har jag inte modet som behövs till detta jäkliga problem? Hela mitt liv skulle just för tillfället lättas upp så fruktansvärt mycket om jag vågade göra en sak. Men jag vågar inte. Inte en liten, liten fjuttig sak. En sak som man för övrigt gör varje dag, fast med några fingertryckningars skillnad. En skillnad som är inom en 5 cm2 liten del av detta stora sketna liv. Jag tycker för övrigt synd om alla med samma förbaskade problem och som inte har personer att prata ut med. Jag tycker faktiskt jäkligt synd om er stackare. Inte för att jag har skrivit mitt problem i klarspråk, men ni som känner er likadana kanske känner igen något i mina senaste inlägg. Något som sagt.
Kommentarer
Trackback
